Posttraumatisk stress
Posttraumatisk stress, även förkortat PTSD, är en psykisk störning som kan drabba den som upplevt en traumatisk situation. Situationen i fråga är en händelse som går långt utöver vad en vanlig människa kan klara av att erfara. Det kan gälla allt från att själv ha blivit utsatt för ett hot eller en skada till att ha bevittnat någon extrem händelse. Det är inte ovanligt att brottsoffer eller personer som upplevt ett krig drabbas av PTSD. Posttraumatisk stress kan, många gånger, förebyggas genom krishantering efter den traumatiska händelsen. Krishanteringen kan bestå i kontakt med psykolog eller konstruktiv debriefing efter händelsen. Syftet är att, så snart som möjligt, påbörja känslomässig bearbetning för att minska stress och psykisk påfrestning. Psykiatrienheter över hela landet kan erbjuda en utbildad psykolog med de kunskaper som behövs för att leda de drabbade genom krisen.
Posttraumatisk stress - symtom
Det finns tre olika grupper av symtom som förknippas med diagnosen. Den första är konstant återupplevande av händelsen. Påträngande minnen i form av minnesbilder, känslor och mardrömmar är vanliga. Minnena av händelsen upplevs som väldigt starka och kan följas av fysiska symtom som kallsvettning och ojämn hjärtrytm. Kanske till och med en fullt utvecklad panikattack med starka känslor av stress och rädsla.
Den andra gruppen är undvikande av situationer, känslor och tankar som skulle kunna påminna om den utlösande händelsen. Den som har utvecklat posttraumatiskt stress-syndrom t.ex. efter en bilolycka kanske undviker att åka bil helt och hållet. Inte sällan sker undvikandet helt omedvetet och utan kontroll. Därmed riskerar undvikandet bli en del av den drabbades vardag.
Den sista gruppen är en form av psykisk överspändhet med koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och överdriven vaksamhet som följd. Personen upplevs som nervös och kanske en aning paranoid som en följd av PTSD. Till sjukdomsbilden hör även stark ångest. Det kan resultera i att den drabbade lever i konstant oro och är extremt nervös eller skärrad, alltid beredd på att vad som helst kan hända. I förlängningen kan det leda till kronisk stress, ibland med depression som följd.
Posttraumatisk stress - behandling
En behandling av posttraumatisk stress innefattar ofta samtalsterapi med psykolog. Även medicinering i form av SSRI-preparat kan ordineras av psykolog. Det är en form av antidepressiva preparat som används även vid behandling av allmän depression. Detta används främst då patienten, förutom posttraumatisk stress, även lider av depression. En depression gör det svårt att motivera en patient med posttraumatisk stress att ta tag i sig själv, vilket varje psykolog erkänner som en viktig del av behandlingen. Vid PTSD innefattar depressionen också ofta en känsla av hopplöshet och ovilja att starta behandling hos psykolog. Det är dock viktigt att förstå att om man lider av posttraumatisk stress så är behandling nödvändigt och kan aldrig sättas igång för sent, även om det är bättre att få hjälp tidigt. Med hjälp av psykolog kan den som lider av PTSD lära sig att hantera stress som uppkommer i oundvikliga situationer och även hantera den kroniska stressen i vardagslivet.
Stresshantering
Att hantera stress är en viktig del av behandlingen. Oavsett om det handlar om lång- eller kortvarig stress. Amygdala är två delar av hjärnan som utgör en del av det limbiska systemet. Amygdala antas ha avgörande betydelse för den psykiska såväl som fysiska stress en PTSD-patient kan uppleva. Denna del av hjärnan som frigör hormoner i samband med exempelvis rädsla eller aggressivitetet. Två känslor som är vanligt förekommande i samband med PTSD. När denna typ av stress inträder går det inte att "vila" sig frisk. Det som behövs är långsiktig, professionell hjälp.
En god idé kan dock vara att prova på någon av de många stresshanteringskurser som finns att tillgå. Exempelvis yoga eller någon form av mindfullnesskurs kan vara värt att prova på och kan säkert ge goda resultat. Med några enkla knapptryckningar på internet kan du hitta en mängd alternativ. Var bara vaksam på att den kurs du deltar i är seriös och ta reda på vem som anordna kursen. Det är dock viktigt att inte se denna typ av stresshantering som ersättning för läkarhjälp. Ett bra tips kan vara att vända dig till någon inom psykiatrin för att får råd och hjälp. En läkare kan säkert ge dig vägledning om vart du ska vända dig.
Glöm heller inte bort värdet av fysisk aktivitet och frisk luft som en del av stresshanteringen. Sök stöd hos dina nära och kära för att hitta någon lämplig aktivitet. Ibland kan en enkel promenad i skogen eller en cykeltur vara det rätta. Att hitta en bra rutin för någon trevlig familjeaktivitet är definitivt en god idé.
