Panikångest

Att drabbas av panikångest i samband med en olycka, eller något annat som framkallar rädsla, är fullt normalt. Så länge ångestattacken är situationsbetingad och förklarlig är den att betrakta som naturlig. För att panikångest ska klassificeras som en sjukdom krävs att attackerna oförklarliga och ej går att förutsäga.

Panikångestsyndrom, mera känt som panikångest, är en mycket vanlig psykisk diagnos. Den sorterar under kategorin "ångeststörningar" och kan uppstå av flera orsaker. Den främsta symptom en är återkommande panikattack med hög nivå av ångest. En viktig del av diagnosen är att attackerna är oberoende av situation och därmed oförutsägbara.

En panikattack kan komma i vilken situation som helst. När man sitter framför TV:n, är ute med kompisar, eller någon annan gång under vardagen. Den som drabbas av en panikattack får hjärtklappningar och en rad andra fysiska symtom typiska för panikångest. Ofta finns där också en dödsångest då den som har en panikattack tolkar symtomen som att hon håller på att dö. Tillståndet sätter en fruktansvärd stress på kropp och psyke. Även när den är över kan ökad stress förekomma en tid. För många med panikångest leder detta till depression då man är för rädd för att lämna huset, kanske utvecklar agorafobi, eller helt försöker skärma av sig från de känslor en panikattack kan orsaka och sysselsätter sig konstant vilket kan leda till utbrändhet.

Många som har drivit sig själva till gränsen av utbrändhet drabbas av panikångest när de, efter en period av stress, tar en paus. En panikattack kommer då till följd av att kroppen fortfarande rent fysiskt är på högvarv med många stresshormoner som finns kvar i kroppen. Det är detta "stressavfall" som orsakar panikattacken. Att ta reda på mer om panikångest kan vara hjälp till självhjälp. Att förstå sina panikattacker är en stor del av behandlingen då den drabbade kan komma till insikt om att det är fullständigt normalt.

Vad är panikångest?

Paniksyndrom innebär att man vid upprepade tillfällen drabbas av panikattacker som är väldigt starka men till synes utan orsak. Många sätter panikångest i samband med agorafobi även kallad "torgskräck" eller social fobi. Detta är dock helt felaktigt och förväxlingen kan bli förödande. En fobi har en yttre stimuli, om än orimlig, och är alltså inte klassad som panikångestsyndrom. Anledningen till förväxlingen mellan panikångest och torgskräck är att panikångesten drabbar plötsligt och till synes utan orsak. Detta leder hos många med panikångest till en rädsla över att en panikattack ska komma över dem på allmän plats. Att nära anhöriga känner till sjukdomen och olika orsaker till panikattackerna är viktigt vid behandling av panikångest. För den drabbade är det en stor trygghet att kunna anförtro sig till någon. Annars finns det en risk att sjukdomen blir stigmatiserande eftersom den kan vara förknippad med skamkänslor. Att får återkommande, okontrollerbara attacker ger en känsla av sårbarhet. Sårbarheten leder till en känsla av utanförskap och då är det viktigt med ett bra socialt nätverk.

Panikångest - orsak

Panikångest kan aldrig kopplas till en specifik orsak då varje panikattack är slumpartad. Det tycks dock vara vanligare hos människor som i allmänhet har svårt att säga ifrån och uppfattas som lite försiktiga och nervösa. Depression kan dock inte pekas ut som orsak även om det är vanligt att depression och panikångest felaktigt sätts i samband med varandra. Därmed inte helt uteslutet att de som har panikångest också kan utveckla eller redan ha en depression. Förmågan att utveckla panikångest med flera panikattacker under en relativt kort period tycks dock till viss del vara ärftligt betingad samtidigt som en ansträngd social situation, stress, utbrändhet och andra parametrar också är möjliga orsaker till att utveckla panikångest som sjukdom. Andra tänkbara orsaker kan vara exempelvis drogmissbruk, vissa hjärtsjukdomar eller nerologiska åkommor.

Panikångest - symtom

Symtomen vid en panikattack är till viss del varierande från person till person. Hjärtklappning, svettningar och stark dödsångest är dock de vanligaste förekommande symtomen vid en panikattack. En stark rädsla för att förlora självkontrollen eller bli galen kan uppstå. Trots att ingen fara föreligger upplever personen känslor som skulle kunna förknippas med en akutsituation.

Panikångest - behandling

Panikångest behandlas effektivast med KBT-behandling. Den som är medveten om sitt tillstånd kan till viss del tackla sin panikångest med självhjälp. Teknikerna innebär behandling av eventuell utbrändhet och elimineringen av stress för att minska antalet panikattacker. Att bota panikångest kan ta lång tid och det är också svårt att veta när man kan kalla sig själv kurerad. En panikattack kan återkomma när som helst även långt senare i livet. Tror man att man har fått flera panikattacker är det viktigt att tidigt kontakta psykolog. En viss självhjälp kan uppnås men är inte att rekommendera. Detta är en sjukdom som får stor påverkan på den drabbades liv. I synnerhet med tanke på att den kan verka socialt stigmatiserande och leda till isolering.