Depression

Ordet "depression" kommer från latinet och betyder nedtryckande eller nedstämdhet. En mycket passande benämning då det är precis så den som drabbats av en depression känner sig. Depression är, för det mesta, ett normaltillstånd som kan drabba vem som helst under en kortare period. En djup, ihållande depression kan dock vara något mycket allvarligt och får stora konsekvenser för den drabbade.

Vad är depression?

Depression kan både vara ett symtom på en annan sjukdom och ett syndrom i sig. I det senare fallet är depressionen en psykisk störning där depression är det dominerande symtomet. Det finns en fin skala i hur allvarlig en depression kan vara. Den kan vara allt från tillfällig och inte så allvarlig till livshotande med risk för självdestruktivt beteende. En djup depression kan totalt sänka självförtroendet och självkänslan hos den drabbade. Personen känner sig otillräcklig, tvivlar på sig själv och har ingen känsla av värde. I förlängningen gör det att den drabbade kan sjunka ner i en total overksamhet. Overksamheten i sin tur, bidrar till att självkänslan försämras ytterligare och förstärks av skuldkänslor när omgivningen drabbas. Detta leder till en ond spiral utan slut som hon inte kan ta sig ur på egen hand. Den som är deprimerad kan ha svårt att själv söka hjälp. Då är det extra viktigt att det finns anhöriga som kan bistå med stöd. Många gånger är det omöjligt att ta sig ur situationen utan professionell hjälp. Om en närstående är deprimerad är det en god idé att kontakta vårdcentralen för råd. Sjukvården står väl rustad för att bistå med hjälp vid depression. På internet finns "gör-det-själv-tester" att tillgå för att avgöra om någon är deprimerad. Dessa test är sällan seriösa och bör ses mer som en kul grej än något att förlita sig på. Självhjälp är inte att förkasta men måste kombineras med professionell hjälp för att vara effektiv.

Den som en gång insjuknat i depression riskerar att få återfall. Om återfallen kommer tätare eller med regelbundenhet och blir djupare kan det röra sig om recidiverande depression (återkommande). Om den första episoden inträffar tidigt i livet är det större risk för återfall. Därför är det viktigt att depression hos barn uppmärksammas och tas på allvar. Gällande barn kan skolan och dess organisation spela en avgörande roll. Lärare, skolsköterskor och annan personal kan både uppmärksamma och hjälpa till att bearbeta depression hos ett barn. Man ska också komma ihåg att det är bättre att fråga hur barnet mår "i onödan" än att hoppas att det endast är en fas.

Risken för depression ökar med ålder. Depression hos äldre kan bero på en allmänt förändrar livskvalité i samband med åldrandet. Det finns också indikationer på att förändringar i hjärnan gör äldre mer mottagliga för depression. Vidare är depression en vanlig sidoeffekt av vissa mediciner samt symtom på en del sjukdomar som kommer senare i livet.

Tecken på depression

Depression kännetecknas av allmän overksamhet och försämrad självkänsla. Den drabbade känner sig extremt trött, orkar inte företa sig något och avskärmar sig från omvärlden. Känslorna går att likna vid de som uppstår i samband med sorg eller personlig förlust. Allt upplevs som meningslöst och den drabbade har svårt att motivera sig till något. Den allmänna hopplösheten gör att inget ljus syns i det allmänna mörkret. Den drabbade är heller inte mottaglig för rationella förklaringar t.ex. "Det går snart över" eller " Det kommer att lösa sig". Tillståndet uppträder ofta tidigt i livet och tenderar att bli kroniskt. Patienten har förmåga att känna glädje och de upplever inte samma hopplöshet. Ängsligheten är dock ständigt närvarande och patienten känner en konstant oro i kroppen. I samband med atypisk depression är tecknen en kronisk trötthet. Den drabbade kan sova extremt mycket och ha svårigheter med koncentrationen.

Nedstämdhet

Att drabbas av den nedstämdhet depression medför kan få svåra effekter livet. Inte bara den deprimerade påverkas utan även omgivningen. En förälder som drabbas av nedstämdhet kan bli sämre på att sköta sina åtagande gentemot familjen. Arbetet kan bli lidande såväl som det sociala livet. Om inte trenden av nedstämdhet bryts riskerar den att få långtgående konsekvenser som blir svåra att reparera. Då den drabbade ser de effekter nedstämdheten ger kan det öka på känslorna av melankoli och förvärra tillståndet. I detta ligger en av de största utmaningarna med att bota en deprimerad person. Det räcker inte med att angripa det psykiska tillståndhet utan även att "ta tag i" livet i största allmänhet.

Utbrändhet

Utbrändhet har blivit något av en modern "modediagnos". Det brukar definieras som en form av mental utmattning och kallas ibland för utmattningssyndrom. Ofta till följd av långvarig stress och ibland kopplad till arbetsnarkomani. Utbrändhet räknas inte som en psykisk störning utan snarare ett tillstånd som skapas av en allmän oförmåga att hantera sin livssituation. De symtom som förekommer påminner om depression. Inte sällan blandas de två diagnoserna ihop vilket kan vara förödande. Då utbrändhet beror på helt andra orsaker behövs det också en annan typ av insatser. Utbrändhet kan botas genom att byta jobb eller långvarig vila. Detta är ingen lösning för en person som lider av depression.

Kronisk depression

Kronisk depression är ett tillstånd som är svårt att hantera. En person som drabbats av denna typ av depression kommer aldrig att bli fri från sina besvär. De går att lindra genom terapi och medicinering men inte att bota. Depressionen är ständigt, latent närvarande och riskerar att bryta ut när som helst. Oavsett vad det är frågan om för depression så går det att behandla med terapi och medicinering. Detta förutsätter att depressionen inte är symtom på en annan sjukdom eller en bieffekt av medicin. Om så är fallet måste man antingen behandla huvudåkomman eller byta medicinering.