Psykiska sjukdomar tillhör en sjukdomsgrupp som är både missförstådd och missuppfattad. Missförstådd då många har fördomar kring psykiska sjukdomar . T.ex. så tror många att personer som lider av en psykisk sjukdom ska bete sig eller se ut på ett visst sätt. Inte sällan finns föreställningen att en person med psykisk sjukdom ska vara farlig eller bete sig konstigt. Missuppfattad då det råder stor begreppsförvirring kring psykiska sjukdomar. Inte sällan blandar folk ihop diagnoserna med varandra eller har fel uppfattning och vilka symtom det rör sig om. Bipoläritet är inget undantag. Kanske är det t.o.m. så att personer som lider av bipoläritet löper extra stor risk att bli stigmatiserade eller missförstådda av sin omgivning. Bipolär sjukdom är också känt som bipolärt syndrom eller manisk depressiv sjukdom. Begreppet "bipolär" betyder ungefär något med två poler eller två motsatta lägen. Benämningen är väldigt passade då det är precis vad det är frågan om.
Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två olika, periodiskt förekommande, förlopp. Den drabbade växlar mellan att vara manisk (alternativt hypomanisk) och depressiv. Sjukdomen delas in i två huvudgrupper som kallas bipolär 1 och 2. Hos en person med bipolär sjukdom 1 tenderar de maniska perioderna att vara övervägande. En manisk period kännetecknas av ett alldeles för gott humör. Personen med mani kan upplevas gå runt i ett lyckorus. Entusiasmen och energin är enorm. Under denna period är personen mycket aktiv och kan dra igång ett oändligt antal projekt. Tyvärr är det oftast projekt som aldrig blir riktigt avslutade. En överdriven socialförmåga och tro på sig själv i kombination med total avsaknad av självinsikt kan få katastrofala följder. Personen drivs till vårdslöshet, beter sig oansvarig, är påträngande och mycket jobbig för omvärlden att hantera. Manin tenderar att bli värre med tiden och värsta fall kan det hela sluta i en fullskalig psykos. När vardagen ej längre blir hanterbar och verkligheten tränger sig på kan den maniske istället gå över till att vara deprimerad och apatisk.
Bipolär sjukdom 2 kännetecknas istället av övervägande depressioner. Depressionerna består av allt från ett nedstämt humör och minskat intresse för omvärlden till fullständig apati och självmordstankar. Inte sällan upplever den drabbade sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, självförakt, viktnedgång och skuldkänslor. Personen kan dra sig tillbaka från omvärlden och finna allt meningslöst. När den depressiva perioden går över inträder istället hypomani vilket är en mildare form av mani. Symtomen är likartade men mindre kraftfulla och går inte över i psykos. Den drabbade är upprymd, pratig, koncentrerar sig bättre och kan vara väldigt innovativ. Inte sällan blir personer, i denna period, väldigt kreativa och målinriktade. För omvärlden kan detta säkert upplevas som märkligt då kontrasten mot den depressiva perioden är väldigt stor. Den kreativa sidan av bipolär sjukdom är, i sig, ganska märklig. Till skillnad får vid bipolär sjukdom 1 kan detta vara en mycket produktiv period då saker faktiskt avslutas. Det påstås att många stora konstnärer och författare har lidit av denna sjukdom. Några kända exempel är August Strindberg och Lord Byron.
Att leva med denna sjukdom är allt annat än lätt. Inte minst för omvärlden då den drabbade beter sig udda och oförutsägbart med sina humörsvägningar och infall. Det upplevs säkert som två helt olika personer i en enda kropp. Även den drabbade lider svårt av sin åkomma då den får stora sociala och personliga konsekvenser. Det kan vara svårt att få vardagen att gå ihop då och den drabbade hamnar gärna i omöjliga situationer. Exempelvis så kan de maniska projekten leda till ekonomiska haverier och förstörda relationer. De depressiva perioderna kan leda till social stigmatisering och svårigheter att behålla ett jobb. Enda sättet att hantera sjukdomen är genom insikt och kunskap. Både den drabbade och omgivningen måste skaffa sig en genuin kunskap för att bättre kunna hantera de situationer som uppstår.
Nuförtiden finns det effektiva mediciner som i kombination med terapi (vanligtvis KBT) kan hjälpa den drabbade till ett helt normalt liv. Detta förutsätter dock den insikt som krävs för att söka hjälp. Här kan de anhöriga spela en stor roll då den drabbade har svårt att se sig själv kritiskt. Misstänker du att du själv eller en anhörig lider av bipolär sjukdom är det viktigt att uppsöka läkarhjälp. Vänd dig till din husläkare för att få hjälp och stöd.