Ätstörningar

Det finns saker som ibland kanske inte låter så allvarliga men som kan ge den drabbade stora problem. Att ha en ätstörning innebär att hela ens liv kretsar kring en enda sak. Definitionen av ätstörning är en psykisk störning som rör ätande, aptit och vikt. Ofta är kroppsfixering och svårigheter att se sig själv på ett realistiskt sätt en del av problematiken. Ätstörningar kan ta en lång rad olika uttryck och upplevs säkert olika från person till person. Exempel på olika former av ätstörningar är anorexi, ortorexi, hetsätning och bulimi. Det finns också personer som har svårigheter med ätande men som inte går att placera i ett fack. Det brukar då definieras "ätstörning utan närmare specifikation". Diagnoserna är väldigt olika men har det gemensamma att det kretsar kring en störd självbild och svårigheter med ätande.

De som löper störst risk att drabbas av en ätstörning är flickor i tonåren. Även andra kan drabbas men överrepresentationen talar sitt tydliga språk. Ätstörningar är inte historiskt okänt utan är ett ganska gammalt fenomen. Det har dock ökat dramatiskt de senaste årtiondena. För att finna kopplingarna måste man gå utanför den enskilde. Det räcker inte med att titta på allmänt psykiskt välbefinnande utan förklaringarna finns även i samhället. Kraven som ställs på unga blir allt högre. De förväntas prestera bra i skolan samtidigt som de ska leva upp till en rad andra ideal. Utöver skolan ska de unga göra allt från att jobba extra till att hålla på med idrott och vara sociala.

Det ligger också nära till hands att fundera på IT-världens allt mer uppskruvade tempo som en tänkbar förklaring. Varenda tonåring i Sverige förväntas vara "uppkopplad" dygnet runt och klara av att bolla ett socialt spel som snurrar fortare för varje dag. Social media har oändligt många fördelar men gör också att vi alla är fysiskt synliga som aldrig förr. Inte nog med att alla förväntas lägga upp egna bilder på nätet. När som helst kan någon annan plocka upp sin smartphone och lägga upp en nytagen bild på nätet. Nästa steg är den mediasnurr som gör att det senaste modet och kroppsidelaen sprids som en löpeld. De unga vet alltid vad de har att bli jämförda med. Det är inget under att det leder till en osund kroppsfixering hos unga personer som inte utvecklat den mognad och självdistans som krävs för att stå emot.

Där de unga flickorna drabbas av ätstörningar kan pojkar drabbas av en osund kroppsfixering som tar sig lite andra uttryck. Många pojkar med dålig självkänsla kan fastna i väldigt farliga träningsmönster. Kroppsfixeringen riskerar sluta med överdriven träning och kanske missbruk av såväl träningspreparat som mat. Symtomen och diagnoserna må vara annorlunda men de drabbades känslor är säkert väldigt lika. Många av de olika "träningspulver" som går att köpa som kosttillskott i samband med träning är allt annat än nyttiga. Framförallt är de inte anpassade för ett långvarigt bruk i stora mängder. Att stoppa i sig mängder med pulver samtidigt som man tränar hårt och kanske har en allmänt dåligt kost kan vara väldigt farligt. Särskilt när det handlar om yngre människor som fortfarande växer.

Ätstörningar - diagnos

Anorexia nervosa är en av de vanligaste ätstörningarna och hänger ihop med en störd självbild. Den som drabbats brukar svälta sig själv och gärna i kombination med överdriven träning. Vem som helst kan drabbas men diagnoser är vanligast bland yngre tjejer. Anorexi är den farligaste av alla ätstörningar med hög dödlighet och svåra medicinska följder. Bulimi nervosa är också väldigt vanligt och hänger ihop med en störd självbild. En annan benämning på denna sjukdom är "hetsätning". De som drabbas kan varva mellan att svälta sig och hetsäta. Efter hetsätningen smyger de iväg och kräks upp maten eller använder laxermedel. Denna sjukdom innehåller ett missbruksliknande beteende med många lögner och försök att dölja sitt beteende. Vanligtvis drabbas tonårstjejer och unga kvinnor.

Ortorexi går att beskriva som "fixering vid en hälsosam livsföring". Att leva hälsosamt är en vår tids främsta ideal och därför kan diagnoser vara svår att upptäcka. Framförallt då självinsikten hos den drabbade är obefintlig. Bästa sättet att upptäcka sjukdomen är genom att observera den man misstänker ha orterexi och hålla koll efter kännetecken. Den drabbade är fixerad vid träning och nyttigt ätande. Till den grad att det går över till en mani som är svår att bryta. Ett missbruksliknande beteende kring träning och mat kan uppstå. Inte sällan överlappar denna diagnos med andra ätstörningar t.ex. anorexi. En person med denna sjukdom kan driva sin hälsomani till den punkt där det inte längre är hälsosamt. För mycket träning och vansinniga dieter kan bli mycket farligt. Diagnoser är inte helt etablerad utan kallas ibland för "träningsmani".

Vad ska man göra om man har en ätstörning?

Då självinsikt saknas och dålig sådan oftast är en del av sjukdomsbilden är det viktigt att nära och kära reagerar. Vad ska man då göra om man misstänker att någon anhörig lider av denna sjukdom? Det enkla svaret är att kontakta närmaste vårdcentral. Landstinget där du bor har möjligheter att hjälpa till med vård och råd. Många landsting driver också specialeneheter med t.ex. behandlingshem och kliniker. Använd absolut inte dig av de många "gör-det-själv-test" som finns på nätet. Dessa är endast att betrakta som underhållning och har inget som helst behandlingsvärde. Ta problematiken på allvar. Inte nog med att den drabbade mår mycket dåligt. Det är också vanligt med bestående fysiska men och flera ätstörningar kan ha dödlig utgång. Ta tecknen på allvar och agera därefter.