Ångest

Ångest är en känsla som vi alla känner igen. Vi förknippar den alla med obehag och vill helst undvika den. I bästa fall styr vår ångest oss att göra saker som faktiskt är bra för oss själva och vår omgivning. T.ex. så kanske vår ångest över missat skolarbete gör att vi tar hårdare tag och jobbar på med läxorna. I värsta fall kan ångesten få en motsatt effekt. Då flyr vi istället bort från det som har skapat ångesten och skapar, på så sätt, nya ångestsituationer.

Vad är ångest?

Som alla känslor förknippade med rädsla har ångesten en funktion. Dess avsikt är att styra vårt beteende i en ändamålsenlig riktning i olika situationer. Detta är något vi människor delar med de flesta djurarter. Syftet är att ångesten ska samla våra krafter och fokusera dem på exempelvis försvar eller snabb flykt. När denna handling triggas är tanken att ångesten ska avta. Dvs. vårt beteende ska föra oss bort från det som skapat ångesten. Det problematiska är att ångesten är biologiskt betingad. Den finns hos alla, normalt fungerande, människor. I en panik- eller farosituation har den definitivt ett syfte men vad händer i andra situationer? Människan lever inte samma, farofyllda tillvaro som i naturtillståndet. Numera lever vi i välordnade samhället där vi sällan behöver slåss för vår fysiska överlevnad. De faro- och obehagssituationer vi nu ställs inför är av ett helt annat slag. I dessa situationer kan ångest istället verka som ett hinder och styra vårt beteende i en icke- rationell riktning. Kanske är det som skapat ångesten inget som går att fly ifrån. Kanske är det så att enda sättet att bli av med ångesten är att istället göra det motsatta.

En måttlig ångest kan vara något positivt och fokusera oss på en specifik uppgift. Exempelvis kan ångesten inför ett prov göra att man känner sig pressad att göra sitt bästa och t.o.m. uppleva förbättrad prestationsförmåga. Tyvärr så är ångest också förknippat med en rad psykiska störningar exempelvis schizofreni eller depression. Den är då att betrakta som ett symtom av sjukdomsbilden. Även en del somatiska sjukdomar såsom hjärtsvikt och astma kan framkalla stark ångest. Ångest är också vanligt förekommande i samband med drog- och alkoholmissbruk.

Olika sorters ångest

Ångest går att dela upp i två huvudgrupper. Det som kallas ångest av lägre grad kan definieras som en lättare ängslan eller oro. Denna lägre grad är visserligen obehaglig men behöver inte ta kontroller över vårt beteende. Även om du känner oro kan du fungera normalt och ta rationella beslut i en given situation. Ångest av den högre graden är snarare en form av panik- eller skräcktillstånd. Har ångesten nått den nivån kan all självkontroll gå förlorad. Allt beteende kan då riktas på exempelvis flykt, ilska eller att utöva våld. I detta tillstånd är det stor risk för ett icke-ändamålsenligt beteende. Förutom de två huvudgrupperna går det att dela in ångest i andra grupper. Social ångest är något som säkert de flesta av oss har upplevt. Starka ångestkänslor i samband med en obekväm situation är inte ovanligt eller onormalt. Vem har inte upplevt "tentaångest" eller någon form av existentiell ångest? Att vara orolig över ett prov eller må dåligt av att grubbla över livets stora frågor är något alla upplever.

Det finns dock andra former av ångest som är betydligt mer skadliga. Vissa människor drabbas av en irrationell ångest. Detta är en ångest som uppstår utan att vara kopplad till någon särskild situation. Är denna ångest tillräckligt allvarlig är den att betrakta som en psykisk störning i sig. I motsats till den sekundära ångest som uppstår som en symtom av en psykisk störning är då ångesten primär. Dvs. att den helt dominerar sjukdomsbilden. Två psykiska störningar helt dominerade av ångest är panikångest och ångestsyndrom. Båda är allvarliga åkommor som kan få en stor påverkan på den drabbades liv. Ångesten är då så stark att den riskerar att ta över den sjukes liv och leda till störda beteendemönster. Denna typ av ångest har förmodligen genetiska faktorer i kombination med tidiga miljöfaktorer.

Generell ångest

Det finns olika typer av ångestkänslor. Överlag går det att definiera ångest som ett tillstånd av rädsla eller spänning. Ångesten har samma fysiska symtom som vanlig rädsla exempelvis ökad puls och andning, darrningar i kroppen, blekhet och yrsel. I detta tillstånd är den drabbade misstänksam, vaksam och redo att möta ett yttre hot med attack eller flykt. Blir tillståndet mycket starkt kan det ge en känsla av att tappa greppet om verkligheten och att förlora kontroller över sina gärningar.

Behandling av ångest

Sjuklig ångest hos barn och vuxna är något som måste tas på största allvar och kräver behandling. Typen av behandling är beroende av vilket ångest det är frågan om. Är ångesten sekundär går den endast att bota genom att angripa huvudsjukdomen. Primär ångest behandlas med psykoterapi i kombination med läkemedel. Vanligtvis används KBT (Kognitiv Beteende Terapi) vid behandling av ångest. Den medicin som används är oftast något antidepressivt exempelvis pregabalin eller buspiron. En viss självhjälp kan också visa sig framgångsrik men är symtomen starka är det bäst att uppsöka läkare för råd.