Välkommen till Psykiska-sjukdomar.se. Här har vi samlat allt det viktigaste om de vanligaste psykiska sjukdomarna, men också orsaken, hur de märks och var man får hjälp.

Psykiska sjukdomar

Alla som drabbats av en allvarlig sjukdom vet att konsekvenserna går långt bortom symtomen. Att drabbas av en långvarig sjukdom får negativa konsekvenser på allt från socialt umgänge och familjeliv till ekonomi och arbetssituation. En allmän försämring av livskvalité blir ofta en följd vars effekter är svåra att överblicka. Detta gäller framförallt sjukdomar som drabbar psyket. Inte bara är de långvariga utan också socialt stigmatiserande. För omgivningen är det ofta svårare att förhålla sig till schizofreni än cancer. Med största sannolikhet beror det på ren okunskap som skapar en rädsla inför det främmande. Kanske är det också så att psykiska sjukdomar är svåra att förstå sig på och det är svårt att veta hur man ska förhålla sig till den drabbade. Detta faktum förvärras säkert av populärkulturens och massmedias användning av psykiska sjukdomar i negativa sammanhang. Fördomar späs effektivt på i såväl kriminaljournalistik som skräckfilmer.


psykiska sjukdomar

Vidare finns det en rent retorisk aspekt som också ökar stigmatiseringen av psykiskt sjuka. Hur ofta använder inte folk uttryck som "Det är ju helt sjukt!!" eller "Du är ju sjuk i huvudet!!". I dessa sammanhang avses givetvis inte en särskild diagnos men det ger ändå en indikation på hur psykiska sjukdomar tolkas. En psykisk sjukdom blir, i detta fall, synonymt med något märkligt, udda eller rent av farligt. Retoriken kan verka oförarglig och inte menad att skada, men ökar samtidigt den tabu och fördomar som finns kring psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa.


Om psykiska sjukdomar

Begreppet "psykiska sjukdomar" har, inom psykiatrin till stor del ersatts med "psykisk störning". Detta för att påvisa att inga biologiska faktorer kan bevisas utan endast psykiska. Ändringen kan dock vara missledande då det inte utesluter förekomsten av biologiska faktorer utan förklarar bara att det inte endast beror på de biologiska faktorerna. I vilken grad biologiska faktorer påverkar en viss diagnos och på vilket sätt är oftast en öppen debatt och svaret är olika beroende på vem man frågar.

Psykiska sjukdomar inkluderar en rad olika tillstånd så som, schizofreni, bipolär sjukdom panikångest, bipolär sjukdom och andra former av psykiska störningar som psykoser eller tvångssyndrom (OCD). Psykiska problem kan vara ärftligt eller komma från upplevda trauman eller en svår uppväxt. Vad man anser om den psykiska sjukdomen skiljer sig ofta mellan den drabbade och omgivningen. En psykopat anser sig inte vara sjuk medan en med panikångest kan må psykiskt dåligt helt utan en direkt anledning. Detta väcker frågan, vad är psykisk ohälsa? Man brukar räkna in allvarligare psykiska störningar likt ADHD, autism och schizofreni som psykiska sjukdomar och tala om ångest och stress som allmän psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan i längden leda till psykiska sjukdomar och depression eller utbrändhet. Psykiska sjukdomar är ofta svåra att diagnostisera då uppfattningen kan skilja sig från person till person. Vad som är psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom brukar därför delas in i vilken grad det stör vardagslivet och hämmar en från att ha ett normalt liv. Vad är psykisk ohälsa i det avseendet? Det är upp till en psykolog att avgöra och för att en psykisk sjuk ska få diagnos behöver man ofta kunna påvisa att symtomen har varit långvariga. Psykiska problem som visar sig vara tillfälliga brukar inte räknas som en del av en psykisk störning.

Diagnostisering av en psykisk störning är ofta både tidskrävande och komplicerat. Det går inte att ställa diagnos genom några prover och kolla tempen på patienten. Diagnostiseringen sker istället genom en längre utredning där symtom isoleras och vägs mot givna kriterier. Det finns två system för indelning psykiska störningar och uppställning av kriterier. Det första är WHO:s International Classification och Diseases och som används i Sverige sedan -97. "Diagnostic and Statistical Manual och Mental Disorders" utgiven av American Psychiatric Association är det andra systemet. Det två systemet är väldigt lika varandra även om det finns skillnader. Gällande kriterierna är det viktigt att komma ihåg att de kan ändras med tiden. Nya forskarön kan leda till att kriterier läggs till och dras ifrån.


Hur många har en psykisk sjukdom?

Psykiska störningar är vanligt förekommande. Ca 10-20 % av Sveriges befolkning uppvisar, vid en given tidpunkt, tecken på någon form av störning. Givetvis i väldigt varierande grad och ofta kortvarigt. Trots det är det endast 2-3 % av befolkningen som kommer i kontakt med den psykiatriska vården. De övriga vänder sig till primärvård eller får ingen vård alls. Statistiken kring psykisk ohälsa är ofullständig och det finns säkert ett stort mörkertal. Risken för felberäkningar är stor.

psykisk ohälsa

En psykisk sjukdom kan drabba vem som helst. I sällsynta fall kan en psykisk sjukdom leda till mer extrema tillstånd som psykos. En psykos är en störd bild av verkligheten och den som är psykistk sjuk upplever psykosen som sin verklighet. Problemet med psykoser är att den drabbade inte kan förlita sig på sina sinnen, då han eller hon inte kan veta om det man känner faktiskt händer på riktigt. Schizofreni är den sjukdom som främst förknippas med psykos.

Psykiska störningar kan också bestå av allmänna psykiska problem som försvårar vardagen. Det kan vara stark ångest förknippad med depression, eller en empatistörning så allvarlig att man klassas som psykopat. En psykiskt sjuk person som lider av störningar som psykos eller andra psykiska problem behöver ofta hjälp och stöd från sin omgivning. Om ångest eller andra psykiska problem tar över ens vardag bör man inte tveka att kontakta psykolog. Många med psykiska problem kan inte själva be om hjälp eftersom förnekelse ofta är en del av sjukdomen. Därför är det viktigt för omgivningen att vara uppmärksam om man märker att personen har varit nedstämd eller slutat med ett intresse utan anledning. Även fast omgivningen vet att en person kan vara psykisk sjuk kan den sjuke inte alls tolka det som en psykisk störning på grund av en förvrängd verklighetsuppfattning. Så är fallet för många psykiska sjukdomar. Ett exempel kan vara ätstörningar där en anorektiker tycker sig vara tjock, men i själva fallet är sjukligt smal.


Vad är psykisk ohälsa?

Begreppet "psykisk ohälsa" är vanligt i detta sammanhang och används ofta slarvigt. Kort och gott kan det definieras som avsaknad av psykiskt välbefinnande. Psykisk ohälsa kan kopplas till en dignos och definieras då efter den. Det är dock inte helt nödvändigt att koppla psykisk ohälsa till en diagnos utan begreppet kan användas i en vidare mening. Psykisk ohälsa kan också definieras som någon form av funktionsbortfall t.ex. en koncentrationsstörning. Det är därmed inte liktydigt med psykisk störning. För att svara på frågan "vad är psykisk ohälsa?" bör man se till sin vardag och om den hindras av ångest, depression eller tankebanor man inte har någon som helst kontroll över. Ett psykiskt tillstånd som, på något sätt, stör vardagen blir därmed den korrekta definitionen.


Vilka symtom och tecken tyder på en psykisk sjukdom?

Symtomen varierar från nedstämdhet, ilska till fysiska symtom så som huvudvärk och viktnedgång beroende på vilken psykisk sjukdom man lider av. Psykiska sjukdomar kräver ofta långa perioder av sammanhängande symtom för att en diagnos ska kunna ställas. Psykiska problem kan många gånger också drabba den sjukes omgivning, som familj och vänner. Det kan tillexempel vara att som barn ha en förälder med psykoser och en förvriden verklighetsbild. Eftersom en som är drabbad av psykos kan inte skilja sina tankar och fantasier från verkligheten, kan det vara en otrygg och osäker uppväxt. En psykopat saknar helt empati och tolkar inte sina psykiska problem som en sjukdom och bryr sig inte ifall hans psykiska störning och problem går ut över omgivningen. Det är då viktigt att den sjuke då kan acceptera och förstå sin psykiska störning och är villig att prata och normalisera den.


annons




Artiklarna på sidan är inte skrivna av läkare och ska endast ses som ett kompliment till en läkares bedömning. Vi tar inte ansvar för eventuella faktafel.